Tidigare klassades lån som hade en effektiv ränta på minst 30 procentenheter över referensräntan som högkostnadskrediter. Men i och med lagändringen som trädde i kraft den 1 mars 2025 togs definitionen bort och begreppet ”högkostnadskredit” kommer inte längre att användas i konsumentkreditlagen. På den här sidan berättar vi mer om vad som gällde tidigare och vad som gäller i dagsläget.

Vilka lån klassades som högkostnadskrediter?

Ett lån med en effektiv ränta (räntekostnad + andra avgifter för lånet) som översteg referensräntan (räntan som Riksbanken sätter) med minst 30 procentenheter gick under det tidigare begreppet högkostnadskredit. Det handlade i stort sett uteslutande om mindre lån som snabblån och kreditkonton, där just höga räntor, korta återbetalningstider och lägre krav är tydliga kännetecken.

Begreppet högkostnadskredit utfasat efter ändringar i konsumentkreditlagen

År 2024 föreslog regeringen vissa ändringar i konsumentkreditlagen i syfte att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda individer blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de sedan inte kan betala tillbaka. 

Förslagen, som trädde i kraft den 1 mars 2025, innebär att reglerna som bara gällde för högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, nu har utvidgats till att omfatta flera typer av konsumentkrediter. Definitionen av en högkostnadskredit är med andra ord inte längre nödvändig, och begreppet används inte heller i konsumentkreditlagen.

Nuvarande regler för konsumentkrediter – en sammanfattning

Sänkt och utvidgat räntetak

Tidigare fick ett lån ha en nominell ränta på max 40 procentenheter över referensräntan, men nu är det max 20 procentenheter över referensräntan som gäller. Och räntetaket omfattar nu alla konsumentkrediter (tidigare omfattades bara lån som klassades som högkostnadskrediter), med undantag för bolån.

Skärpt kostnadstak

Kostnadstak innebär att kostnaderna för ett lån (ränta + avgifter) inte får överstiga det ursprungliga lånebeloppet. Efter lagändringen gäller taket för alla konsumentkrediter och inte bara för högkostnadskrediter. Undantaget är bolån, kontokrediter som avser kreditköp samt krediter för kreditköp där beloppet inte överstiger 2 procent av prisbasbeloppet.

Begränsade möjligheter till kreditförlängning

Regeln om att det inte ska vara tillåtet att förlänga en kredits löptid mer än en gång gäller nu för alla konsumentkrediter förutom bolån. Tidigare omfattades endast lån som då klassades som högkostnadskrediter.

Kostnadstak för uppläggningsavgifter

Nu finns också ett visst kostnadstak för ett låns uppläggningsavgifter som gäller för alla slags konsumentkrediter förutom bolån. Taket innebär att kostnaden inte får överstiga 1 procent av prisbasbeloppet.

Tydligare information vid marknadsföring

Tidigare behövde långivare visa en särskild upplysning i sin marknadsföring av de lån som klassades som högkostnadskrediter, men nu ska den upplysningen omfatta samtliga kreditavtal enligt konsumentkreditlagen. Det ska framgå vad krediten kommer att kosta, vilka risker som finns med skuldsättning och även hur och var man kan få hjälp med budget- och skuldfrågor. Bolån och räntefria krediter är undantagna från regeln.

Förbud mot förseningsavgifter på fler typer av krediter

I och med lagändringen är förseningsavgifter förbjudna för alla slags krediter förutom bostadslån. Regeln gällde tidigare endast för högkostnadskrediter.

Med det sagt så har kreditgivare fortfarande rätt att ta ut dröjsmålsränta samt avgifter för betalningspåminnelser och inkassokrav enligt gällande lagstiftning. Det nya förbudet gäller specifikt förseningsavgifter som tidigare inte har reglerats uttryckligen i lagen.

Källor