Flera ekonomer menar att svenska hushåll inte behöver de breda stöd som regeringen har infört. Bild skapad med hjälp av AI.
Regeringen har infört flera ekonomiska stöd till Sveriges hushåll, luftfart och lantbruk för att landet ska klara av den globala energikrisen. Men flera ekonomer menar att den svenska ekonomin egentligen inte behöver den hjälpen. ”Man för en krispolitik, men det är inte en kris i Sverige”, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth till Dagens Nyheter.
Den senaste av regeringens åtgärder för svenska hushåll är en tillfällig halvering av kostnaden för månadskort i kollektivtrafiken. I och med detta har nästan hela det utannonserade krispaketet på 17,5 miljarder kronor använts.
Men flera ekonomer ifrågasätter behovet av dessa tillfälliga åtgärder. Bland annat tycker Nordeas chefsekonom Annika Winsth att det är suspekt att så många tillfälliga åtgärder sätts in under en valperiod.
Förväntat tillväxt över det historiska snittet
Enligt en prognos från regeringen själva förväntas tillväxten bli 2,3 procent i år. Detta är mer än det historiska snittet. Man pratar alltså om en ekonomisk kris, men tillväxtprognosen innehåller inte någon större påverkan av detta. Annika Winsth säger också att hushållen har återhämtat sig.
”Politisk ovana att kompensera hushåll för allehanda kriser”
Swedbanks prognoschef Andreas Wallström är inte säker på att regeringens åtgärder endast handlar om rent valfläsk. Till exempel har många andra europeiska länder likt Sverige sänkt skatten på drivmedel.
– Sedan pandemin har det blivit en politisk ovana att kompensera hushåll för allehanda kriser. I den här krisen tycker jag att det är en tydlig överkompensation i Sverige. Man skulle kunna tro att det handlar om att vi står inför ett val i höst. Men Sverige är inte ensamt om detta, utan det är väldigt många andra länder som inte står inför val som har gjort det här.
Hushållen har aldrig varit rikare än i dag
Enligt Andreas Wallström har hushållen aldrig tidigare varit så rika som de är i dag. Deras köpkraft är också högre än någonsin. Därför ifrågasätter även han om hushållen verkligen behöver de breda stöd som regeringen har infört.
Han förespråkar mer riktade åtgärder, som exempelvis att höja bostadsbidraget. En sådan åtgärd riktar sig främst till hushåll med mycket låga inkomster.
