Regeringen har föreslagit att ränteavdraget för lån utan säkerhet ska trappas ner under en period på två år. Foto: fizkes/Shutterstock.com
Den 19 september lämnade regeringen budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Ett av förslagen i budgeten är att fasa ut ränteavdraget på lån utan säkerhet under två års tid. Syftet är att minska överskuldsättningen.
I ett pressmeddelande skriver Finansdepartementet att blancolånen nästan har fördubblats i storlek de senaste tio åren. Talespersoner från flera politiska partier uttalar sig positivt om förslaget i pressmeddelandet. De menar att detta kommer skydda hushållen och hjälpa människor att inte hamna i klorna på oseriösa långivare.
Förslaget har dock fått kritik från flera håll. Bland annat skriver Hem & Hyra i en artikel att det är främst hyresgäster som kommer att drabbas av förändringen.
Vanligare med smålån bland personer som inte har bolån
En kartläggning som Hem & Hyra gjorde år 2022 visar att smålån är mer än dubbelt så vanliga bland personer som inte har bolån. Personer med bolån tar oftare större konsumtionslån från större banker, medan personer som inte har bolån oftare tar lån av mindre aktörer. Det är också i områden med hyreshus som flest har skulder som går till Kronofogden på grund av konsumtionslån.
Med detta förslag kommer bolånetagare få ytterligare skattelättnader. Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg menar att det spär på de orättvisor som redan finns mellan de som hyr sin bostad och de som äger den.
Även Finansinspektionen och Kronofogden är kritiska
Finansinspektionen (FI) har i många år uppmärksammat den kraftiga ökningen av lån utan säkerhet. Om ränteavdraget slopas tror de att antalet låntagare med blancolån som hamnar hos Kronofogden kommer att öka med 30 procent. Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI tycker att regeringen går snabbt fram, vilket kan göra att redan hårt skuldtyngda hushåll får det ännu svårare att betala av sina skulder.
Både FI och Kronofogden har även kritiserat att förändringen gäller för befintliga lån. Moa Langemark tror inte heller att förändringen kommer att minska efterfrågan på snabblån.
”Börjar i fel ände”
Martin Hofverberg på Hyrestgästföreningen håller med om att man måste motverka snabblån med höga räntor. Men han tycker att regeringen börjar i fel ände.
– Att människor tar konsumtionslån beror många gånger på att man lever på väldigt, väldigt små marginaler och det har ju blivit värre under den här ekonomiska krisen. Man måste börja i en annan ände och se till att efterfrågan på den här typen av lån försvinner genom att stärka människors inkomster, bland annat förstärka bostadsbidraget, säger han.
