En orsak till att inkomstskillnaderna ökar är att inkomster på kapital beskattas mindre än inkomster från arbete. Foto: Andrey_Popov/Shutterstock.com
Inkomstskillnaderna ökar i Sverige. En av de största orsakerna till det är hur bostadsmarknaden har utvecklats i landet. Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten säger att Sverige sticker ut i det avseendet, enligt SvD Näringsliv.
Sedan 1990-talet har de ekonomiska klyftorna i Sverige blivit allt större. Skillnaderna syns framför allt när det gäller kapitalinkomster, enligt en rapport från Finanspolitiska rådet.
Kapitalinkomster är inkomster som man får från tillgångar, till exempel bostäder eller värdepapper som aktier och fonder. Den här typen av inkomster har stigit kraftigt för de rikaste under de senaste decennierna.
Låga räntor och politiska åtgärder gynnar kapitalägare
Lars Heikensten tar upp flera exempel på varför kapitalinkomsterna har ökat så mycket. Ett exempel är att de låga räntorna har drivit upp bostadspriserna och gynnat aktiemarknaden. Men det finns även politiska orsaker till ökningen, i form av att kapital beskattas lägre än tidigare.
Sedan har också priserna på bostadsmarknaden stigit mycket i Sverige, vilket har gjort att svensken måste låna betydligt högre summor pengar för att köpa en bostad. Det har också varit en stor drivkraft till de ökade klyftorna. Enligt Lars Heikensten sticker Sverige ut här.
Inkomster från arbete är mer jämnt fördelade
Tar man bort kapitalinkomsterna ur ekvationen ser kalkylen annorlunda ut. Skillnaderna i inkomst från arbete har snarare minskat sedan mitten av 90-talet. Det är tvärtemot hur utvecklingen ser ut i många andra länder, till exempel Storbritannien och USA.
Behövs mer heltäckande statistik över tillgångar och skulder
Något som Finanspolitiska rådet lyfter fram i sin rapport är att det behövs mer heltäckande statistik över de svenska hushållens tillgångar och skulder. Då skulle man kunna få mer pålitlig data över hur svenskarnas förmögenheter förändras över tid.
Det är framför allt fördelningen av tillgångar som vi vet för lite om idag. Börjar man föra statistik över detta skulle det kunna användas som underlag till politiska beslut.
